Från det att föreningen Norden bildades år 1919 har kurser och föreläsningar varit en viktig del av föreningens verksamhet. Redan år 1920 började man hålla kurser för ferielediga studenter och utökade snart utbudet till näringslivs- och mejerikurser och studieresor för lantbrukare och mejerister. Kurser för lärare arrangerades från år 1922.
Efter andra världskrigets utbrott fortsatte föreningarna i Norden sitt arbete med att anordna kurser. I arkivmaterialet kan man hitta uppgifter om en rad ungdoms- och modersmålskurser samt nordiska kurser för bland annat ungdomsledare verksamma i folkrörelserna och lärare under hela perioden mellan 1939 och 1945. Kurserna hölls huvudsakligen i Sverige men även i Danmark och deltagarna kom från både Norge, Danmark, Finland och Sverige. Man hade också särskilda kurser, minst ett 20-tal under åren 1941-1944, för norska flyktingar och lämnade resebidrag till både norska flyktingar och danska kursdeltagare för att de skulle kunna delta i folkbildningsarbetet.
Föreningen ansåg det vara viktigt att vidmakthålla den nordiska samförstånds- och samarbetstanken och att åstadkomma förbindelser mellan vidare kretsar inom de nordiska länderna. Man verkar nästan ha blivit sporrad att driva sina frågor hårdare än tidigare under kriget och arbetade för att få till ett ”fördjupat och starkt nordiskt samarbete”.
Förslag på frågeställningar
Hur kunde föreningen framhärda med att hålla kurser i Danmark och i Sverige för både danska och finska medborgare och norska flyktingar mitt under brinnande krig? Vilka var föreningens främsta drivkrafter? Hur förändrades deras förutsättningar att hålla kurser? Påverkades innehållet i kurserna och föreläsningarna?
Arkivmaterial:
A5 Föreläsningsnämndens protokoll och Hjälpnämndens protokoll
E1B Korrespondens lokalavdelningar och distrikt rörande föreläsningar
F1 Kurser och konferenser