Året är 1948. Det ryktas att två tredjedelar av Hamburg, den nordtyska hansastaden vid floden Elbes nedre lopp, ligger i ruiner efter julibombningarna 1943. Svensken Martin Sahlin befinner sig i staden. Vi ser pråmar. Vi ser floden. Vi ser staden. Vi ser människorna. Martin Sahlin är inbjuden av självaste polischefen som vill visa ett nytt Tyskland födas under de allierades kontroll. Albumet speglar ett samhälles förmåga att återgå till det normala.
I Polisförbundets arkiv finns ett mycket intressant dokument, ett album som ingående dokumenterar Martin Sahlins besök. Av andra världskrigets skövlingar märks mycket litet på de flesta bilderna i fotoalbumet. Vem var denne Martin Sahlin från Svenska Polisförbundet, som lät sig guidas genom staden? Ett närmare sökande i arkiven ger svaret: Martin Sahlin var redaktör för Polistidningen under 40- och 50-talet.
Bruno Georges, den polischef som bjuder in Martin Sahlin 1948, arbetar som polis under Weimarrepublikens sista skälvande minuter, men kommer I och med det nazistiska maktövertagandet 1933 att helt sluta som polis. I Tredje riket kan inte socialdemokrater vara poliser. Under det 12 år långa naziststyret kommer han således att sysselsätta sig med annat. Bruno söker lyckan inom den kommersiella sektorn, där yrkesförbudet inte gäller, och när så britterna under våren 1945 intar Hamburg med omland, handplockas Bruno Georges till tjänsten som chef för Hamburg-polisen.
Av: Andreas Lindahl
Källa:
Polisförbundets arkiv, K1b:3