Drömsystern – En tandläkares nyårsönskan
”Naturligtvis är sköterskans apparition, hennes utseende, av stor betydelse. Dock är det långt ifrån nödvändigt om ens önskvärt att ha en skönhet som tandsköterska.”
Detta hävdade tandläkare Sven Linder i en artikel i Odontologiska föreningens tidskrift nummer två, 1952. Artikeln var menad att ge råd till andra tandläkare om vilka egenskaper som var önskvärda hos en tandsköterska. Tandsköterskorna var en kvinnlig yrkeskår och de överordnade tandläkarna var oftast män. Samhällsklimatet (vilket kan anas i ovanstående citat) var annorlunda. Trots detta fanns det krafter som inte höll med tandläkare Linder, och som inte tvekade att uttrycka detta.
Svenska tandsköterskeförbundet STF
Tandsköterskorna stod enade genom Svenska Tandsköterskeförbundet STF som hade bildats 1943. Syftet med förbundet var att verka för bättre anställningsförhållanden och större utbildningsmöjligheter. STF kämpade på flera sätt för att höja yrkets status och tydliggöra yrkesrollen. Medlemmar kunde vända sig till förbundet för att få råd och stöd.På 1950-talet var det många tandsköterskor som hörde av sig till STF angående olika arbetsuppgifter. Förbundet tog ställning och svarade med bestämdhet rörande frågor om städning, att sysslor som att skura golv och tvätta fönster ingick inte i en tandsköterskas arbete. Särskilt de privatanställda sköterskorna fick finna sig i mycket. Arbetstider mellan klockan 8.00 på morgonen till 20.00 på kvällen var inte ovanligt, och dessutom kunde det bli övertid. Det fanns sköterskor som hade till uppgift att laga tandläkarens lunch varje dag, medan de själva fick äta en smörgås på stående fot. Arbetsmiljön var heller inte ofarlig. För laboratorieändamål hade man gasbrännare. Dels var gasverksgasen giftig och dessutom var risken stor för explosion och brand. Det var inte ovanligt med olyckor relaterade till gasbrännare vid tandläkarklinikerna. Ibland knådade också sköterskorna amalgamet i handen, som i värsta fall kunde leda till kvicksilverförgiftning.
Uniform och utbildning
Liksom flera andra yrkeskårer hade tandsköterskorna en egen uniform. Den bestod av klänning och förkläde, samt efter fem års praktik även armbindel med STF:s emblem och mössa med hakband. Kravet på fem års tjänstgöring innan sköterskorna fick ta på sig armbindeln och mössan hade orsakat livlig diskussion på förbundets konstituerande möte 1943 när beslutet togs. Vid samma möte stadgades även att en tandsköterska efter fem år ska tituleras ”syster”, och inte som tidigare: ”fröken”.
STF har arbetat mycket med tandsköterskornas utbildning. På 1940-talet kunde man antingen gå privat eller statlig utbildning vid Tandläkarinstitutet alternativt vid Eastmaninstitutet. Förbundet ansåg att många av de privata utbildningarna inte uppfyllde de krav som borde ställas. Det var lönsamt att bedriva utbildning eftersom de privata aktörerna kunde ta ut höga kursavgifter. STF ville ha återkommande statlig inspektion av dessa samt ökad statlig utbildning.
Fritid
Mellan åren 1959 till 1984 hade förbundet ett semesterhem vid namn Gottskär söder om Göteborg där tandsköterskorna kunde hyra rum under somrarna. Där fanns både porslin och babysängar. Fördelningen av rummen var demokratisk. Det var viktigt att så många tandsköterskor som möjligt någon gång skulle få möjlighet att komma till Gottskär.
Öppet brev
Tandsköterskeförbundet vurmade för sina medlemmar både vad gällde arbetsmiljö, utbildning, löner och fritid. I det sammanhanget är det förståeligt att ovan nämnde tandläkare Linders detaljerade redogörelse för hur en ”drömsköterska” skulle vara inte uppskattades av STF. Dåvarande ombudsman Stina Pettersson publicerade ett ”öppet brev” till Linder i förbundets tidskrift Svenska Tandsköterskeförbundets Tidskrift (från 1979: Tandskötersketidningen, sedermera Tandsköterskan) nummer ett, 1953. I skarpa, men samtidigt intelligenta och humoristiska ordalag, bemötte hon påståendena. Förhoppningsvis var det många tandläkare som läste och lärde!
”Men Tandläkare Linder, är det enbart på tandsköterskan det beror, om arbetet på praktiken ska gå smidigt och lätt? Beror det inte också på om tandläkaren har apparition ..?”
Av: Natalia Sjögren
Arkivstuderande praktikant vid TAM-arkiv
Källor
”Var så god och skölj”, Ulla Stoltz-Olsson och Harriet Treby, 1981
”Handbok för sjuksköterskor”, Sigfrid Redhe, 1958
Protokoll 1943-1953
Verksamhetsberättelser 1980-1985
Svenska Tandsköterskeförbundets Tidskrift 1946-1953
Handlingar rörande STF:s semesterhem Gottskär 1953-1984