Teknikutveckling sker i ett internationellt sammanhang, så var det även när radion kom. Den innebar i sin tur ett stort steg mot dagens gränslösa men teknikberoende kommunikationer. Radiotjänsts nya sändare vid Brunkebergs torg, 1925. Foto: Scanpix Historical
Ingenjör är ett internationellt yrke – genom historien ser man täta kontakter med utlandet för att följa teknikutvecklingen och utbyta kunskaper. Studieresor gick framförallt till Tyskland, men även Frankrike och USA.
Ett gott ingenjörsskap krävde att man snabbt kunde ta till sig nya tekniska lösningar som utvecklades i utlandet, och Teknisk Tidskrift publicerade exempelvis artiklar på engelska och tyska. I Svenska Teknologföreningens matriklar kan man se att många ingenjörer verkade i utlandet, på både svenska och inhemska företag.
När ingenjörsrollen breddades på 1970-talet blev nya arbetsfält och nya arenor aktuella. Svenska ingenjörer konstruerade brunnar i Afrika och byggde telesystem i Mellanöstern, samtidigt som utländska ingenjörer flyttade hit och bidrog med nytt kunnande.
Det finns idag såväl en oro för globalt miljöförstörande teknik, ofta kopplad till marknads- och konsumtionskritik, som en övertygelse om att tekniken kan lösa det mesta från miljöproblem och klimatförändringar till energi- och resursbrist och livsmedelsförsörjning.
Svensk teknik som kullager används i vindkraftverk runt om i världen. Sanitetslösningar exporteras till Afrika, och här sparar vi energi med internationella uppfinningar som lågenergilampor och värmeväxlare. Idag arbetar varje ingenjör med nödvändighet i en global omgivning. Både problem, tekniska lösningar och även ofta juridiska ramverk är transnationella.
Arabiskt besök hos LM Ericsson. Foto: LM Ericsson/Ingenjörsförbundets arkiv.