Gränsdragningsstrider med JUSEK

1969 slår Sveriges Juristförbundet sig samman med Sveriges Samhällsvetarförbundet och bildar Jurist- och samhällsvetareförbundet, JUS. CR och JUS har nu nästan likadana rekryteringsnormer inskrivna i sina stadgar.

Med 1969 års högskolereform försvinner civilekonomexamen som en självständig examen. Utbildningen infogas istället i den samhällsvetenskapliga utbildningen i stort, vilket gör att avgränsningen mellan den sektor som CR representerar och den som JUS representerar blir allt mindre klar. Här börjar en gränsdragningsstrid mellan de båda förbunden gällande vilka som ska rekrytera studenter och examinerade från vilka utbildningar.

Styrelserna för CR och JUS tillsätter en arbetsgrupp som ska föra diskussion kring gemensamma problem, men relationen mellan de båda förbunden är 1975 (under 70-talet) något frostig. Orsaken härtill är den s.k. ”6A-problematiken” efter att de nya utbildningslinjerna 6A och 6B gör det svårt att skilja förbundens rekryteringsfält åt. CR har vid sitt årsmöte 1975 uttalat att linjerna 6A och 6B tillhör CR:s rekryteringsområde till följd av att civilekonomer i traditionell bemärkelse numera bara utbildas vid Handelsshögskolan i Stockholm. Med bara denna grupp som möjliga rekryter till förbundet skulle nyrekrytering till CR upphöra eller i alla fall kraftigt minska.

De som utbildas vid övriga universitet får i princip en identisk utbildning som den vid Handelshögskolan, men dessa hänförs till linje 6A i den samhällsvetenskapliga utbildningen (den s.k. ekonomutbildningen), vilken nu JUS säger sig ha monopol på.

Efter de strandade förhandlingarna byter JUS namn till JUSEK 1978 för att förtydliga att ekonomerna tillhör förbundets rekryteringsområde.

1982 tillsätter förbunden en gemensam arbetsgrupp som ska utarbeta möjliga lösningar och 1983 läggs tre förslag fram:

CR och JUSEK slås samman
JUSEKS:s ekonomer går över till CR
Ett helt nytt ekonomförbund bildas

Förbunden kan inte komma överens om ett alternativ som gynnar båda då förslagen på något sätt gör det ena eller det andra förbundet förlorar medlemsavgifter eller i CR:s fall helt går under. CR vill också ha ett renodlat ekonomförbund varför första förslaget inte är aktuellt. Dessutom hindrar CR:s samarbete med CF dem att gå samman med JUSEK. Diskussionerna fortsätter i hopp att finna en lösning, men det ska dröja innan förbunden kommer överens.

Rekryteringsfrågan och medlemskap i PTK

För att kunna företräda medlemmarna på den större delen av den enskilda sektorn söker CR medlemskap i Privattjänstemannakartellen, PTK. Men gränsdragningsstriderna leder till att det tar tio års förhandlingar innan förbundet får ansluta sig. 4 maj 1979 väljs dock CR in som medlemmar i PTK efter att ledningen gjort eftergivningar angående gränsdragningsstriderna med JUS. En förutsättning är att CR:s medlemmar inom industrisektorn ansluter sig till Svenska industritjänstemannaförbundet, SIF liksom SIF:s ekonomer ansluter sig till CR. Principen om dubbelanslutning accepterades av alla SACO/SR förbund, om de ville vara företrädare på den enskilda sektorn.

Jurister och ekonomer i kamp om samma positioner

Innan gränsdragningsstriderna när det gällde rekrytering av ekonomer var befordringsgången inom landskontoren av sådan art att representanter både från Sverige Juristförbund och Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorer ansåg att de skapade intressekonflikter dem emellan. I en skrivelse till Länsstyrelseutredningen 1949 föreslog representanter från de båda förbunden att det för civilekonomer och jurister skulle inrättas parallella befattningar under förste taxeringsintendent:

Civilekonomerna: Juristerna:

Revisionsintendent Taxeringsintendent

Revisionsinspektör Förste taxeringsinspektör

Taxeringsrevisorer Taxeringsinspektörer

Tjänsteförteckningskommittén 1952

”Det förflutna året – det femtonde i föreningens historia – har varit händelserikt och troligen det mest betydelsefulla. Största intresset har knutits till förhandlingarna med 1949 års tjänsteförteckningskommité och den i anslutning därtill träffade överenskommelse.”, så inleds verksamhetsberättelsen från 1952. Detta år nådde taxeringsrevisorerna jämställdhet med juristkåren, både lönemässigt och i fråga om anseende, efter nämnda överenskommelse.

Dock konstateras i verksamhetsberättelse från den 10 september 1956 att föreningsmedlemmar fått till synes utan skäl stå tillbaka för sökande med juris kandidatexamen vid tillsättandet av tjänster inom taxeringsväsendet. ”På grund härav och statsmaktens visade motvilja mot revisorerna har avgången från tjänsterna på länsstyrelsernas taxeringsrevisioner ökat”, står att läsa verksamhetsberättelsen.

En viss konkurrens om medlemmar finns fortfarande, men tonen mellan jurister och ekonomer är idag mildare och fackförbunden Civilekonomerna och Jusek samarbetar på flera punkter. Genom att samarbeta får avtalsrörelserna en stadigare grund att stå på i förhandlingar. Genom Saco-P, Saco:s förbund på den privata sektorn, samarbetar förbunden tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Jusek. (Bland annat slöts ett kollektivavtal på bankområdet)

I övrigt ges, förutom de som endast är för förbundets egna medlemmar, gemensamma seminarier. Aktuella teman som livspusslet, management och ledarskap behandlas, men det ges också seminarier och föreläsningar som riktar sig till vissa medlemsgrupper, t.ex. chefer, eller som ställer frågan Fler kvinnor i toppen – Vilka är hindren?

Civilekonomerna arbetar också för jämställdhet genom att försöka utplåna löneskillnader mellan kvinnor och män, man ska som civilekonom ha ”lön efter utbildning och kompetens”, vilket redovisas i en tryckt rapport. Dessutom finns flera kvinnliga nätverk ute landet.

Lina Wiberg, 2012

Källor:
Civilekonomernas arkiv.
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996.
Intervju med förbundsdirektör Benny Johansson, 2012-03-15

—

Läs om Civilekonomernas historia: