Vad handlar professionsforskningen om? När forskare har beskrivit yrkesgrupper med en specialiserad utbildning har man använt begreppen professionalism och professionalisering. Främst sociologer – men även andra forskare som t. ex. historiker – har intresserat sig för de olika professionernas uppkomst och deras centrala betydelse på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
På senare tid har professionsforskningen blivit allt mer relevant och TAM-Arkiv är en god utgångspunkt för forskning i ämnet.
För att ett yrke ska kallas en profession ska det alltså handla om ett yrke som förutsätter en specialiserad, systematisk utbildning. Genomgång av vissa examina krävs för tillträde till professionen, examina som ger professionen dess roll i den samhälleliga arbetsdelningen. Professionerna tenderar att kräva tjänstemonopol – såväl som frihet från kontroll av andra aktörer – ett oberoende från både lekmän och staten. Eftersom professionerna är grundade på kompetens, professionell etik och har ett särskilt samhällsintresse, gör de anspråk på speciella materiella belöningar.
Hur ska man då förklara yrkesgruppers professionalisering? På 1950- och 60-talen utvecklades ett funktionalistisk perspektiv inom professionsforskning. Forskarna frågade sig varför vissa yrken som läkare, jurister och ingenjörer hade skapat sig ett yrkesmonopol som givit dem en speciell plats i yrkeshierarkierna. Den tidiga professionssociologin såg professionernas uppkomst som en ”naturlig” konsekvens av industrisamhällets utveckling. Professionerna uppfattades stå utanför de ekonomiska och politiska kraftmätningarna mellan kapital och arbete under industrialismens genombrott. Professionsutövarna hade speciella kunskaper som svarade mot centrala behov i det sociala systemet. Denna tidiga forskning hävdade att arbetets karaktär var det väsentliga och strävade efter att hitta gemensamma drag hos alla de yrken som kunde definieras som professioner – det handlar om ett s.k. essentialistiskt betraktelsesätt.
Nyare professionsforskning har istället studerat de strategier som olika professioner använt för att uppnå sin ställning. Denna forskningsinriktning är mer kritisk och ser professionernas framväxt som ett resultat av en social och politisk kamp sedan industrialismens tidevarv. De olika professionerna slår sig – enligt detta perspektiv – medvetet fram på en marknad som de vill kontrollera. De kan exempelvis sträva efter att exkludera andra grupper från en viss utbildning och på det sättet avgränsa sitt yrke från att ”invaderas” av underordnade grupper i professionshierarkin. Den främste representanten för detta synsätt är forskaren Magali Sarfatti Larson t.ex. i sin bok ”The Rise of Professionalism. A Sociological Analysis”.
Länge förbisågs genusaspekten i professionsforskningen. Professionaliseringen sågs som ett manligt fenomen. Kvinnors inflytande och agerande har ofta osynliggjorts även om de har haft en haft en stor betydelse inom många professioner. Förhållandet mellan professionalisering och feminisering är ett område som nu har studerats av många forskare. Historikerna Christina Florin och Agneta Emanuelson har behandlat två yrken vars utövare kämpat för att bli professioner – skollärarna och sjuksköterskorna.
Från mitten av 1980-talet utvecklades inom ramen för SCASS (The Swedish Collegium for Advanced Studies in Social Sciences) en livaktig svensk professionsforskning. Historikern Rolf Thorstendahl – som fyllt en viktig roll för TAM-Arkivs forskningsverksamhet – har haft betydelse för professionsforskningen i vårt land genom att samla de internationellt ledande forskarna. Idag bedrivs professionsforskning inom många universitet och högskolor i Sverige och utomlands.
Saco:s och TCO:s arkiv som också speglar deras yrkesgruppers historiska utveckling är alltså en ovärderlig källa för den svenska professionsforskningen. Ett flertal avhandlingar om olika yrkens professionalisering har redan skrivits med vårt arkivmaterial som grund. Men mycket är ännu outforskat.