Frågor kring bilders upphovsrätt och villkor för att få återpublicera bilder i tryck eller på webben är ett komplext område. Den som beställer bilder från TAM-Arkiv ansvarar själv för att hantera bilderna på ett juridiskt riktigt sett vid eventuell publicering.
Upphovsrättslagen säger att fotografiska verk, fotografier med ”verkshöjd”, har en skyddstid på 70 år efter fotografens död. Det betyder att avtal måste träffas med fotografen eller dess arvtagare vid publicering, även på webben.
Inte alltid känt är att fram till 1994 gällde Fotolagen som hade andra regler för bildrättigheter, och att den kan appliceras ännu på fotografiska bilder (genom övergångsbetämmelserna). Fotografiska bilder utan verkshöjd tagna före 1 juli 1969 är därigenom inte skyddade.
Hit kan möjligen kategorin dokumentära fotografier räknas. Vad som är ett fotografiskt verk och inte kan vara svårbedömt och subjektivt, men som fotografiska bilder kan betraktas fotografier tagna av en organisations egna medarbetare, husfotografer eller amatörfotografer, d.v.s. som inte bedriver kommersiell verksamhet som professionella fotografer. (TAM-Arkivs tolkning)
Ytterligare en regel i Fotolagen fram till 1994 gällde uppdragsfotografi. Om en organisation beställde bilder, t.ex. ett fotoreportage, utan att särskilt avtal skrevs (vilket oftast inte var fallet på den tiden) tillföll rättigheterna organisationen. Det skulle för TAM-Arkivs räkning betyda att våra medlemmar, som äger oss, har rätten att återpublicera fotografier tagna även av professionella fotografer, före 1994. Då många bilder tillhört fackförbundens organisationstidningar, som kanske inte ägts direkt av förbunden, är förhållandet mer oklart.
Idag är det vanligt att man tillgängliggör historiska fotografier på nätet med Creative Commons-licenser, som anger villkor för hur användare får vidareanvända fotografier och andra dokument. Detta är inte något som åsidosätter Upphovsrättslagen, även om en rättighetsinnehavare kan licensiera sitt verk att få användas under vissa villkor. Läs mer på www.creativecommons.se
Upphovsrättslagen är för närvarande (2012) under omarbetning, vilket möjligen kommer att förbättra villkoren för kulturarvsinstitutioner och ideella verksamheter att publicera historiska fotografier.
En upphovsman har alltid kvar sin ideella rätt. Fotografens namn ska alltid anges vid publicering.
Vidare finns frågor kring PuL och hur bilder på personer kan användas. Bilder på personer i sina tjänster och uppdrag och som inte kan uppfattas som kränkande bör vara oproblematiska att publicera.
Mer om upphovsrättsfrågor och användning av fotografier kan läsas här:
http://fotosekretariatet.blogg.nordiskamuseet.se/faktabanken/upphovsratt/