Idén om Norden handlade under mellankrigstiden om tanken på en gemensam historia och en gemensam kulturell identitet, som borde bevaras och försvaras. Enligt Föreningen Norden borde så många som möjligt ta till sig den nordiska idén och det var viktigt för föreningen att skapa kanaler genom vilka idén kunde upprätthållas och spridas. Som medlem av en Norden-förening fick man därför automatiskt en årsbok. Denna återkommande publikation, hade vanligen en omfattning på 200-300 sidor med illustrationer, artiklar om nordiska eller nationella ämnen och årsöversikter över föreningarnas aktiviteter.
Årsböckerna, föreningens länk till medlemmarna, var även föreningens ansikte utåt. Därför var det viktigt hur de utformades och vad som trycktes i dem. Föreningen Nordens profil och syn på Norden kom ständigt till uttryck, direkt eller indirekt, i de redaktionella överläggningarna och i de texter som trycktes i årsböckerna. Mycket karakteristiskt bar inledningen i den första årsboken, 1920, rubriken ”Norden”.
Även den årliga kalendern speglar föreningens syn på Norden. Kalendern, liksom årsboken, skulle båda kommunicera och inarbeta den nordiska idén till allmänheten.
Förslag på frågeställningar
Hur kommer idén om ”Norden” som kulturell enhet, till uttryck i handlingarna rörande årsböcker och kalendrar, som finns i Föreningen Nordens arkiv? Handlingarna täcker perioden 1919-1939, kan man se någon skillnad över tid?
Arkivförslag:
F4A Handlingar rörande årsböcker (1919-1939)
Litteratur:
Att leva i den bästa av världar: Föreningarna Nordens syn på Norden 1919-1933. Monika Janfelt. 2005.
Idé och verklighet: Föreningarna Norden genom 70 år. Jan A Andersson. 1991.