Upptakten till dagens TAM-Arkiv

TAM:s  verksamhet började 1985 men institutionen har också en förhistoria. Tanken på ett eget arkiv för tjänstemän (och senare akademiker) kan spåras åtminstone till 1940-talet.

Redan när TCO grundades 1944 väcktes frågan om att skapa ett tjänstemannarörelsens arkiv. I en tidig artikel i tidskriften ”Arbetsledaren” understryker artikelförfattaren att de flesta av TCO:s förbund ännu har en ganska kort historia. Därför har organisationen inte så stort behov att fördjupa sig i sitt förflutna, argumenterar skribenten.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vissa av tjänstemannaförbunden kan spåra sina rötter ända tillbaka till 1800-talet. Redan i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet skapades fröet till det som senare kom att bli fackliga medlemsorganisationer i TCO. Dessa hade formen av yrkesförbund – de var inte kamporganisationer som arbetarnas motsvarigheter – men drev ändå frågor om löne- och anställningsvillkor.

Men regelrätta fackförbund för tjänstemän hade skapats inte långt innan TCO bildades. Det var därför behovet av ett arkiv ännu inte var så stort. Samtidigt erkände man att det fanns ett ”visst” behov av att förstå sitt förflutna för att rätt kunna forma sin framtid. Ett arkiv – ett tjänstemännens motsvarighet till LO:s ”Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek” borde inrättas någon gång i framtiden.

Men det var först under första hälften av 1960-talet som arkivfrågorna började diskuteras på allvar. År 1963 väckte Industritjänstemannaförbundet (SIF) frågan om att skapa ett för tjänstemannarörelsen gemensamt arkiv. Vid TCO:s kongress 1964 uttalade sig sedan dåvarande TCO-ordföranden Otto Nordenskiöld för ett skapade av ett arkiv för forskning om rörelsens historia. Det intresse som TCO och dess förbund då visade för sina handlingar var ett uttryck för ett spirande historiemedvetande. Under hela efterkrigstiden fram till 1960-talet hade tjänstemannarörelsen blivit en allt viktigare kraft i det svenska samhället.

Samma år som Nordensköld höll sitt tal – 1964 – utsågs en kommitté som fick till uppgift att utreda frågan om ett tjänstemannarörelsens arkiv. Utredningen behandlades vid TCO-kongressen 1967. Kommittén föreslog att ett TCO-arkiv – för förbunden centralt - skulle upprättas på TCO-skolan i Bergendal i Sollentuna två mil norr om Stockholm. Kongressen beslöt att bifalla styrelsens förslag om bildandet av ett tjänstemannarörelsens arkiv. Arkivets verksamhet inleddes genom att en arkivföreståndare – Yngve Segerström från Arbetsledarförbundet (SALF) – anställdes som arkivföreståndare 1968.

Det nya arkivutrymmet var litet. Det lokalyta som disponerades omfattade cirka 110 kvadratmeter. Men då arkivverksamheten efter hand växte visade sig behoven vara ganska omfattande. Under 1970-talet tog man fram en ny arkivbildningsplan. Man arbetade fram rutiner för leveranser för förbundens handlingar till arkivet i Bergendal. Man fastställde principerna för vilka handlingar som skulle bevaras och vad som skulle gallras. Under 1970-talet växte centralarkivet på Bergendal ut till en sammanhållande arkivinstitution för tjänstemannarörelsen.

Men lösningen med att ha ett centralarkiv på Bergendal var inte helt lyckad. När arkivet successivt växte blev de arkivlokalerna i Bergendal alltför trånga. Arkivutrymmena var för små, arbetsmiljön var otillfredsställande och arbetet kunde inte bedrivas på ett praktiskt, ändamålsenligt sätt.

I mars 1983 beslutade TCO-styrelsen att ge en arbetsgrupp i uppdrag att utreda hur arkivverksamheten skulle kunna utvecklas. Gruppen arbetade med hur arkivet och forskningsverksamheten skulle kunna utvecklas. Under arbetets gång vidgades gruppens uppdrag till att lägga fram förslag om hur samordningen av arkivet och det kontorsmuseum, som Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) inrättat år 1970. Deras förslag las fram i rapporten ”Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum”. Förslaget togs emot positivt när den behandlades av TCO-styrelsen 1984 och i maj inrättades en interrimsstyrelse. TAM såg dagens ljus!

Källor

TAM-Arkivs eget arkiv, 186