TAM-arkiv mobilmeny
Du är här: Startsida  ▸ Månadens dokument oktober 2015: Må bra på kontor

Månadens dokument oktober 2015: Må bra på kontor

Nu är hösten här och de flesta är tillbaka på jobbet. Många är vi som arbetar på kontor, en del har egna rum medan allt fler sitter i öppna kontorslandskap. Vad är det som påverkar hur vi mår på arbetet? Ja, hur mår man egentligen bra på kontor?

”En väl genomtänkt planering av arbetsmiljö och arbetsplats är en av förutsättningarna för hälsa och trivsel på arbetsplatsen. Men det är också viktigt att man använder sina arbetsmöbler och kontorshjälpmedel på ett sådant sätt att man undviker arbetsställningar som tröttar och skadar”.

I stillfilmen ”Må bra på kontor” som TCO och Folksam tog fram för att väcka debatt om arbetsmiljön på kontor sägs bland annat detta. Filmen, som är 18 min lång är sammanställd av ingen mindre än gymnastikdirektör Valborg Gieseke. Här är det ergonomi och pausgymnastik som står i fokus, men även fritidsaktiviteter får komma med på ett hörn.

Filmen var tänkt att visas på olika typer av möten och att deltagarna sedan skulle diskutera arbetsmiljöfrågor. Som hjälp på tråden fanns även en diskussionsfolder med frågor som: Vad kan man göra för att få en bättre arbetsmiljö? Vilka fler än skyddsombud, arbetsledare, inköps- och administrativa avdelningar i företaget kan medverka? Vilka ryggvänliga råd har stillfilmen gett? Diskutera pausgymnastikens betydelse: vilka positiva effekter kan den ge?

”Det finns många bevis på att man genom att bl.a. korrigera olämpliga arbetshöjder och förbättra utformningen i övrigt av arbetsplatser och arbetsredskap kunnat förebygga eller minska riskerna för ohälsa”
”En väl genomtänkt planering av arbetsmiljö och arbetsplats är en av förutsättningarna för god anpassning. Men det är också viktigt att man använder sina arbetsmöbler och redskap på ett sådant sätt att man undviker arbetsställningar som tröttar och skadar
”En annan vanlig felställning är när vi sitter bara på den främre delen av stolsitsen och kanske hakar upp benen på stolsbenen. Ryggen blir då spänd och arbetsställningen fixerad”
”Håll knäleden i ungefärlig rät vinkel och stöd fötterna på golvet. Använd fotstöd om fötterna inte når ned i golvet
”Arbetar man med tyngre föremål, som fordrar viss styrka, skall bordet vara något lägre. Man bör stå mitt framför sitt arbete och så nära det som möjligt. Som syns på bilden är det bra att stå med fötterna isär för att få god balans. Dessutom är det viktigt att använda bekväma skor som ger bra stöd för foten. För vissa arbetsuppgifter kan träskor rekommenderas
”Vi får inte heller glömma att några minuters dagliga rörelser kan vara till stor nytta. Det kan vara lätta uppmjukningsrörelser på morgonen eller kvällen eller en paus i arbetet med välgörande avspännings- och uppmjukningsrörelser.”
Växter på kontoret är av största vikt. De förbättrar luften och skapar trivsel.

Finns det annat som påverkar?

Ja, naturligtvis är det inte bara den fysiska arbetsmiljön som påverkar hur vi mår på arbetsplatsen. Det finns även psykiska och sociala faktorer, vilket man kom fram till 1977. Då ersattes arbetarskyddslagen (1949) av Arbetsmiljölagen (AML) och TCO och LO deltog aktivt i arbetet med att förnya lagstiftningen. Nu blev det lagstadgat att även psykiska och sociala faktorer spelar in för välbefinnandet. Den psykosociala arbetsmiljön handlar bland annat om hur arbetsplatsen är organiserad, arbetets innehåll, inflytande på arbetet, arbetstider, trivsel, stress, möjlighet till återhämtning i bland annat vilorum och möjlighet till vidareutbildning. Allt tillsammans påverkar hur du mår på din arbetsplats.

Stress

Radarparet TCO och Folksam har även tagit fram stillfilmen ”Stress i arbetsmiljö”.
Den innehåller intervjuer med tjänstemän, samtal om TCO-rapporten ”Arbetsmiljö och tjänstemän” och hur stress uppkommer och påverkar individen, företaget och samhället. Även här följer ett diskussionsunderlag med.

Först måste vi ändå fråga oss – vad är egentligen stress:

Lyssna och lär. Öppnas i Windows Media Player

Datorn kommer med buller och bång

Datorn kom, med såväl positiva som negativa förändringar. Införandet av datorer i arbetslivet var en stor omställning och datoriseringen hade inte bara positiva effekter.
”Datoriseringens beklagliga framhävning av hög volym och monotont tangentbodsarbete har lett till ökade belastningar och besvär i händer, armar och axlar, och av motsvarande skäl har ”titt-arbete” vid bildskärmar, mikrofilmsläsapparater och mikroskåp lett till ökade belastningar och besvär i nacke, skuldror och rygg. Sedan länge är det också känt att ländryggsskador (diskbråck) är en mycket vanlig åkomma i sittande arbete”.  (Arbetsmiljöforskning – ett debattmaterial från TCO, 1984).

I början på 1990-talet gjorde TCO Dalarna i samarbete med Framtidsmuseet utställningen ”Ditt eget fel?” om arbetsmiljö sedd ur både fysisk och psykosocial aspekt. En broschyr från utställningen innehåller poetiska funderingar relaterade till arbetsmiljöfrågor. Har denna dikt månne gjort upphov till datakörkortet?

Tack vare och på grund av
datateknik
är såväl privatliv, arbetsliv
och samhällsliv förändrat.
På gott och ont.
Datorn är suverän,
som hjälpmedel.
Men låt oss avdramatisera den.
Ta ner den på jorden.
Körkort kan man ta utan att veta
hur en bensinmotor fungerar.
Och telefonen får du använda
utan att ha gått teleteknisk linje.
Varför skulle datorn vara annorlunda?

Glöm nu inte att sitta ordentligt på stolen, gör lite pausgymnastik emellanåt och fundera på hur din arbetsplats ser ut och hur du kan påverka arbetsmiljön!

Av: Melissa Rydquist, TAM-Arkiv