Sol, sol, sol, i de mörkaste hem,
sol vill vi sprida var vi går,
en hemvärnstrupp som ställer upp och
tågar fram till hjälp i svenska hem, fallera.
Så går refrängen i Hemvårdarinnesången och sammanfattar väl hemvårdarinnornas yrkesroll och arbetsuppgifter. Sången återfinns i Svenska Hemvårdarinneförbundets sånghäfte Sjung oss samman! H. Hedqvist har skrivit texten och D. Gruvman står för musiken, men när sången är skriven framgår inte. Förutom Hemvårdarinnesången innehåller häftet klassiska folkvisor såsom Uti vår hage och Hör hur västanvindan susa.
Kanske skrevs sången för att upprätthålla en god yrkesanda, inför något speciellt evenemang eller helt enkelt för att sprida arbetsglädje i ett fysiskt tungt och ansvarsfullt arbete.
Hemvårdarinna, hemsyster, hemma-hos-are, hemvårdare — yrket har haft många namn och arbetsuppgifterna och inriktningen har förändrats i takt med samhällets utveckling.
Yrket och namnet hemvårdarinna uppstod på 1940-talet. Då husmodern i en familj blev sjuk eller av annan anledning behövde stöd, var hemvårdarinnans uppgift att hjälpa till med det praktiska i hemmet och ta hand om barnen. Liknande socialt arbete hade tidigare utförts av frivilliga organisationer och religiösa samfund, men 1944 blev social hemhjälp statligt subventionerad. Tanken var att alla vid behov skulle kunna få hjälp av en hemvårdarinna, men barnfamiljer och mindre bemedlade familjer prioriterades då mer välbärgade familjer ofta hade hembiträde. 1960 drogs det statliga ekonomiska bidraget för hemhjälp in, samhället förändrades och behoven såg annorlunda ut. Hjälpen kom nu att rikta sig framför allt till äldre, men även familjer med mer varaktiga problem kunde få hjälp av dem som kom att kallas hemma-hos-are.
Svenska Hemvårdarinneförbundets arkiv finns på TAM-Arkiv. Trots att arkivet består av endast 6 volymer, finns handlingar från förbundets bildande 1945 t.o.m. upplösningen 1991. Protokoll, informationsblad, medlemstidningen Hemvårdarinnan är exempel på handlingar som finns bevarade. Dessa ger oss tillgång till berättelser från hemvårdarinnors vardag, debatter som varit aktuella och förbundets strävanden. Ett rikt bildmaterial från förbundets kurser, möten och utflykter finns bevarat varav ett urval av dessa publiceras här till höger.
En som forskat om hemvårdarinnor, och nyligen utkom med avhandlingen Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940—1960, är historikern Karin Carlsson. Hon har med ett genusperspektiv undersökt det husliga arbetets status och professionaliseringssträvanden och lyft fram hemvårdarinnornas röster.
Av: Melissa Rydquist, TAM-Arkiv