Fotografier och digitalisering av kulturarv

Ett av TAM-Arkivs mål för de närmaste åren är att i ökad utsträckning tillgäng­lig­göra de rika arkiven från förbundens och yrkes­föreningarnas historia genom digitalisering.

Svenska Arkivsamfundets seminarium om digitalisering av fotografier och bildsamlingar med kulturarvsvärde, som hölls på Kungl. Myntkabinettet den 23 november 2011, belyste den snabba och intressanta utvecklingen för minnesinstitutioner och andra berörda organisationer – en rapport kan ha ett allmänvärde för TAM-Arkivs intressenter. Deltog gjorde ett hundratal representanter för inte bara arkiv, utan även museer, bibliotek samt universitet och några myndigheter.

Fokus för seminariet var fotografier, som är ett särskilt efterfrågat historiskt material, men en stor del av frågorna hade samband med och är tillämpliga allmänt på digitalisering av historiska arkiv och arkivdokument.

Katarinastationen, ca 1903, fotografi från Driftselektrikernas förening, TAM-Arkiv

Fotografiet som objekt och digitalisering

Anna Dahlgen, forskare i konstvetenskap vid Stockholms universitet, placerade fotografiet i en vetenskaplig kontext och gav en förståelse för varför metodfrågor är viktiga vid digitalisering. Vad händer vid överföring till det nya mediet? Vilken information finns i fotografiers materialitet och funktionella sammanhang? Hur försäkrar vi oss om att kunna fortsätta att ställa nya frågor till gammalt material?

Såväl forskare som allmänhet utgår alltmer från digital tillgänglighet, med konsekvensen att "det som inte finns på Internet finns inte." När det gäller fotografier förväntar man sig numer dessutom högupplösta bilder. Dock kan förteckningar och förklaringar av det totala materialet med endast några digitaliserade exempel vara av lika stort värde.

Det är resurskrävande att digitalisera. Anna Dahlgren påminde om att en medvetenhet kring syftet behövs. Att digitalisera är alltid en fråga om vad, varför och för vem. Olika målgrupper har helt olika behov.

En intressant praktik som börjat sprida sig inom museisektorn är att lägga ut sviter av fotografier - t.ex. på den dominerande globala communityn för fotografi, Flickr, vilket bl.a. RAÄ och Tekniska museet gör - med bristfälliga uppgifter för att samla in kunskaper kring dem.

(För en mindre institution kan här också infogas en påminnelse om valet av väg att gå. Man kan digitalisera mycket, med lite kontext. Eller lite, med mycket kontext kring de enskilda fotografierna eller dokumenten.)

Frågeställningar, diskussion och inspiration finns i boken ”I bildarkivet: om fotografi och digitaliseringens effekter” av Anna Dahlgren och Pelle Snickars, som även kan laddas ned i sin helhet som pdf på KB:s hemsida

Upphovsrättsfrågor

En central diskussion gällde de komplexa upphovsrättsfrågor på bildområdet som hittills ofta avskräckt ABM-sektorn i sina ambitioner att tillgängliggöra material på nätet. Catharina Ekdahl, jurist från Sveriges Fotografers Riksförbund berättade att nyheter kan vara att vänta redan 2012 i en förändrad upphovsrättslag, med gemensamma s.k. användarlicenser, till institutionernas fördel. Det är kommersiella intressen som vill köpa upp rättigheter man bör frukta, ansåg Catharina Ekdahl. Bevarande och rättigheter är ett gemensamt intresse för upphovsmän och kulturinstitutioner.

K-Samsök - nav för kulturarvsdata

Riksantikvarieämbetet har genom samarbetsprojektet K-Samsök – med tjänster som Kringla.nu och kopplingen till portalen Europeana – under ett antal år varit en samlande kraft för digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial inom framför allt museisektorn i Sverige. Här samlas Sveriges museers och hittills några arkivs samlingar (främst museiarkiv). Lars Lundqvist, enhetshef, skildrade den nya digitala verklighet med användarna i centrum och den semantiska webben - där kontext behålls utanför de institutionella systemen - som Riksantikvarieämbetet och projektet K-Samsök aktivt har förhållit sig till. Samtidigt som utvecklingen sker snabbt och globalt har institutioner stora vinster att göra i att frångå ”stuprörslösningar” med egenutvecklade system. Utvecklingen går, närmast organsikt, med en förenklad bild, mot en global databas, med gemensam sökbarhet. 

Användarna i centrum

Användarna på nätet - och framför allt det sätt på vilket vi till vardags använder nätet – är utgångspunkten, kring detta verkar nu råda konsensus, på detta seminarium såväl som i andra liknande sammanhang. Det är en förändring som inte är politiskt styrd utan verklig och som man bör omfamna, om man vill synas, och verka för de kulturella och demokratiska värden man vill bära. Detta har medfört att kulturinstitutionernas tidigare kanske ensidiga auktoritet och syn på sitt uppdrag är under snabb förändring. De flesta människor lär sig idag att använda internet, men det handlar ändå om kunskapströsklar, tillgänglighet till information och sammanhangen på nätet. Att inte kunna medverka i informationsverkligheten menar man skapar utanförskap. Både EU och den svenska regeringen har nu som ett centralt samhällsmål en ”digital agenda” som man ser som en demokratifråga.

Ett nationellt intresse

I det som berör kulturarv har på regeringens uppdrag ett sekretariat för ”digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet” – Digisam – nu bildats vid Riksarkivet hösten 2011. Om detta berättade verksamhetsledare Rolf Källman, tidigare vid Riksantikvarieämbetet. Arbetet är tänkt att ske mer i nätverksform än i ”tunga” arbetsgrupper, man vill vara rådgivande och samla ”best practices”, snarare än att söka ta fram centrala system i en föränderlig digital verklighet och mångfald. Avsikten är att tjäna som stödresurs till de institutioner som vill arbeta med digitalisering av kulturarvsmaterial, men saknar tid och resurser för omvärldsorientering och underlag för goda val.

TAM-Arkivs möjligheter

Allt detta är aktuella frågor även för TAM-Arkiv att förhålla sig till. I våra arkiv finns bland annat ett väsentligt bildmaterial som kan vara särskilt intressant att digitalisera, och samtidigt inventera och vårda. Ett arbete med inskanning och katalogisering av fotografier har sedan länge pågått med en äldre intern bilddatabas (Pictor). Denna och samlingar av ännu inte inventerade bildarkiv har på sikt möjlighet att kunna anpassas till arbetet med webbpublicering som TAM-Arkiv nu arbetar med.

Ur kulturarvssynpunkt rör det sig bl.a. om unika fotografier från yrkesmiljöer från förra sekelskiftet och framåt, som finns på TAM-Arkiv.

TAM-Arkiv deltar i seminarier och nätverk inom kulturarvssektorn för att följa utvecklingen kring digitalisering och tillgängliggörande av arkiv och finna samverkansmöjligheter.

Jim Löfgren, arkivarie TAM-Arkiv

jim.lofgren@tam-arkiv.se