Fackliga fanor

Fanor som symbolhandling har historiskt använts inom såväl militären och under krig som hos yrkesföreningar och fackförbund. Även inom andra rörelser, ofta med politisk eller religiös grund, har fanan varit viktig.  

En fana skapar enighet och stolthet samtidigt som den förmedlar utåt vad organisationen står för. De används oftast vid demonstrationer, begravningar och andra högtidliga sammanhang.

Till skillnad från en flagga, ägs fanan kollektivt av en organisation, den är unik och den måste vara invigd under en speciell ceremoni. En fana är till för att bäras och är därför fäst vid en tvärstång. När tyget hänger ned från tvärstången kallas den för standar. Standar finns även i mindre form och kallas då för bordsstandar. Idag används ordet fana som samlingsnamn för alla former av invigda samlingstecken.

Fanans färg avslöjar ofta dess ursprung. Inom tjänstemannarörelsen har man traditionellt använt färgen blå på sina fanor men det finns även exempel, som de ni kan se här, där man valt andra färger.

Så kallade fankonstnärer, som arbetade på speciella fanateljéer var de som tillverkade fanorna. Materialet är ofta siden (de allra äldsta), konstsiden, ylle, bomull eller syntet och tekniker som användes var målning, broderi, tryck eller applikation.

TAM-Arkiv har ett trettiotal fanor från olika tjänstemannaförbund och en stor samling bordsstandar, några även från andra länder. Vår målsättning är att under året digitalisera och publicera samtliga fanor vi har bland våra samlingar.

 

1. Fana för Pensionerade statstjänstemäns avd. Ringblomma
Pensionerade statstjänstemäns avd. Ringblomman
1. Fana för Sveriges Restaurantkassörskeförening
Handelstjänstemannaförbundet HTF
1. Fana för Riksförbundet Sveriges Polismän RSP
Riksförbundet Sveriges Polismän RSP