Arkivens dag - flora och fauna

TAM-Arkiv har med anledning av Arkivens dag tagit fram fotografier, böcker och andra handlingar ur arkivet som speglar årets tema: Flora och fauna. I arkiven hittar vi bland annat undervisningsmaterial om djur och växter, fotografier och skildringar av trädgårdsarbete i skolan, och Skogsakademikernas arkiv.

Undervisningsmaterial

Svenska skolmuseet

Sveriges Allmänna Folkskollärarförening, SAF, startade Svenska skolmuseet 1908. Museet hade både till uppgift att förmedla information om modernt pedagogiskt material och att skapa en skolhistorisk samling. Samlingen bestod av undervisningsmaterial och skolinventarier.

Hos TAM-Arkiv finns handlingar som rör verksamheten hos Svenska skolmuseet, men även en del av det undervisningsmaterial som samlades in som exempelvis de illustrerade uppslagsverk som visas på bilderna: Atlas över djurriket (1913), Bilder ur växtriket (1919) och Naturhistorisk och etnografisk atlas (1881).

1. Atlas över djurriket
Atlas över djurriket (1913). Plansch XVII: Hussvala, kolibri, härfågel, kungsfiskare, näshornsfågel, gök, större hackspett, tukan, kakadua, röd ara. Atlas över djurriket är illustrerad med 27 färgtavlor innehållande 230 bilder.
2. Atlas över djurriket (1913), Bilder ur växtriket (1919)
Ett osannolikt möte mellan giraff med sina avlägsna kusiner på nordligare breddgrader. Uppslag ur Atlas över djurriket (1913) och Bilder ur växtriket (1919).
3. Atlas över djurriket (1913), Bilder ur växtriket (1919), Naturhistorisk och etnografisk atlas (1881)
Flora och fauna pryder bokomslagen i form av ett rytande lejon, en stiliserad rosbukett och växtornament.
4. Naturhistorisk och etnografisk atlas (1881)
"...detta arbete bör blifva en god hjälp vid den geografiska och äfven vid den naturhistoriska undervisningen, ett åskådningsmateriel som särskildt vid det geografiska studiet är väl behöfligt till stöd för minnet och fantasien". Så står det i inledningen till Naturhistorisk och etnografisk atlas. På bilden syns tavla III som visar Europas djur.
5. Naturhistorisk och etnografisk atlas (1881)
Detalj från uppslag som illustrerar Europas djurliv: Spräcklig säl, varg, räv, hjort, rådjur och vildkatt. Naturhistorisk och etnografisk atlas (1881).
6. Naturhistorisk och etnografisk atlas (1881)
Asiens växter: bl.a. insektspulverplanta, dyvelsträck, gombo, bammia, banian, drakblodspalm, guttaperkaträd, gummiguttaträd, jätteblomma och sagoträd. Naturhistorisk och etnografisk atlas (1881).
7.
Bland växterna på bilden syns bland annat Banian (Banyan), ett tropiskt fikusträd. Det sår sig i andra träd och utvecklar luftrötter från värdträdet. Rötterna blir sedan stammar och stryper eller splittrar värden, som också kan vara en byggnad eller bro, och därför kallas det även "strypfikus".
8. Bilder ur växtriket (1919)
Insidan av pärmen till Bilder ur växtriket är dekorerad med ett mönster av växtslingor. Sirliga växtslingor var vanligt förekommande för jugendstilen som rådde under 1900-talets början. På bilden syns även Svenska skolmuseets exlibrismärke.

 

Skogsakademikernas arkiv

Skogsakademikernas (tidigare Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund, SJFR) arkiv finns hos TAM-arkiv sedan 2011. En jägmästare (eller forstmästare) är utbildad inom skogsvetenskap. I Sverige är jägmästare en akademisk examenstitel som kan erhållas efter studier vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Huvudämnena i jägmästarutbildningen är skogsekologi, skogsproduktion (skogsskötsel), skogsteknik och ekonomi. Studenterna kan även välja att läsa kurser inom till exempel jakt och viltvård. 

Föregångare

Till skogsakademikernas arkiv kan man härleda material från yrkesföreningen Civiljägmästarnas och Forstmästarnas Förening (CFF), och deras föregångare Civiljägmästarnas Förening (CF) och Svenska Forstmästareförbundet (SFF). Det är troligen från civiljägmästarna eller deras föregångare som detta vackert utformade fotoalbum (se nedan) ursprungligen kommer från. En anteckning i albumet säger att det har tillhört jägmästaren Fredrik Ehnbom. Bakgrundsomständigheterna är oklara men den skulle kunna vara en minnesgåva från elever.

Silvanus - den romerske skogsguden

Silvanus var titeln på SJFR:s medlemstidning mellan 1960 och 1976. Angående namnvalet skriver den dåvarande ansvarige utgivaren Gösta Djurberg i första numret att "Silvanus var den romerske skogsguden, skyddsanden för alla som arbetar i skog och mark. Han var även gränsernas försvarare och avbildas som en kraftig, skäggig man med en djurhud över axlarna och stövlar på fötterna. I ena handen håller han en röjningskniv och i den andra en tallkvist, han uppträder ofta i sällskap med en hund! Vad är väl detta annat än den gängse romantiska uppfattningen om skogsmannen?".

I vargspårarens spår

Omslagsbilden till Silvanus nr 4 1965 visar två älgar fotograferade från luften. Dessa älgar siktades vid en vargspaning som beskrivs i artikeln "I vargspårarens spår".

Klicka på bilden till vänster för att se den i större version.

Artikeln är ett utdrag ur boken Järv och Varg, skriven av jägmästare Bertil Haglund. Boken skildrar hur rovviltsundersökningen bedrev sitt arbete1960-1964. 

Kapitlet som återges i tidningen är titulerat "Nordkalotten från helikopter" och berättar om vargspaning från luften. 

Klicka på bilden till vänster för att läsa artikeln. 

Trädet som symbol

 

 

Internationella skogsakademikermärket

Internationella skogsakademikermärket lanserades av Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund 1968. Bakgrunden till symbolen var att man funnit att många andra akademiker hade nytta och glädje av sina yrkesmärken. De flesta SACO-förbunden hade speciella förbundssymboler och detta ökade samhörighetskänslan. Märket tillverkades av Erik Grahm (dåvarande förbundssekreterare i SJFR), och var från början ett "schweiziskt helt bortglömt skogskonferensmärke". Märket fick spridning även till nordiska jägmästareförbund och blev en allmänt vedertagen symbol för yrkeskåren.

 

Civiljägmästarnas och Forstmästarnas Förenings logotype

När den stiliserade "granen" läggs på sidan framträder att dess grenar är uppbyggda av bokstäverna C F F, det vill säga förkortningen för Civilägmästarnas och Forstmästarnas Förening. Symbolen tecknades av Nils Forshed och antogs 1984 som föreningens logotyp. Livliga diskussioner hade förts om huruvida granen skulle ligga ner på sidan eller stå upp. Att ett stående träd symboliserar liv och växande valdes som motivering för att låta det upprätta trädet symbolisera CFF som en livaktig och förhoppningsvis växande förening.

Planscher

Flora och fauna för arbetslust

Bilden med koltrasten och kaninen bland blommorna är en affisch som togs fram av Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) i en kampanj för arbetslust från 1990.

Projektet ”Arbetslust” ville lyfta frågor som låg lite utanför de klassiska fackliga frågorna. Bland SKTF:s handlingar finns förutom affischen också ett kort med samma motiv som verkar ha distribuerats till arbetsplatser med SKTF-anslutna underskrivet av ordföranden Sture Nordh. Mottagaren erbjuds att ”sätta dig ned med dina arbetskamrater några gånger på betald arbetstid” och diskutera sådant som ”inte kan värderas i pengar…arbetslust och gemenskap!” Det finns också andra trycksaker som ett studiematerial, en materialkatalog som erbjuder alltifrån filmer till post-it lappar på temat. Där finns också en ”idébok för en offensiv personalpolitik”.

Här används både flora och fauna för att symbolisera arbetslust. Men tänker betraktaren på just arbetslust när man ser bilden?

1. "Arbetslust", SKTF 1990
2. "Din kraft - vår styrka", SKTF 1992

Djuret i människan

På affischen från SKTF med budskapet ”Din kraft -  vår styrka” smälter människa och djur samman. Mänsklig styrka blir en rytande jaguar eller leopard. För att förstärka budskapet slår blixtar in i bilden.

Motivet påminner om den romerska guden Janus med två ansikten, ett som ser in i framtiden och ett som blickar tillbaka i det förflutna.  

 

Trädgårdsskötsel i skolan

Elever i trädgårdsarbete

Fotografierna med trädgårdsarbetande kvinnor kommer från ett album som elever gjort 1925 till sin klassföreståndare vid Ateneum, en av Sveriges första skolor för flickor. Skolan fanns mellan 1878-1939 och utbildade lärarinnor. Vi vet inte vilken utbildning just de här eleverna gick men det fanns en flickskola med fortsättningskurs i hushållslära, folkskoleseminarium och skolköksseminarium på skolan. Skolkökslärarutbildningen var en 2-årig kurs med både praktiska och teoretiska övningar. Den sista skollokalen fanns på Sveavägen 48. Det är där de här eleverna går. På bilderna är de ute och arbetar på skolans koloni vid Frescati. I bakgrunden kan man se byggnaden som idag inrymmer Naturhistoriska museet.  

1.

Albumet kom till TAM på omvägar och hamnade förmodligen här genom några av våra skolrelaterade arkiv.

Trädgårdsundervisning i början av förra seklet

Genom att läsa Svensk Läraretidning (Sveriges Allmänna Folkskollärarförenings tidning) kan man skaffa sig en bild av hur dåtiden såg på trädgårdsskötsel som läroämne i skolan och hur pedagogiken kring trädgårdsundervisningen såg ut. Ett exempel finner vi i nr 29 från 1915, där det i en artikel diskuteras ett betänkande angående trädgårdsundervisningens roll i folkskolan. Artikelförfattaren framför delvis kritik mot folkundervisningskommitténs betänkade men är tacksam för det erkännande trädgårdsämnet får som läroämne. Exempelvis har kommitten uttalat att: 

"Trädgårdsskötsel är ett av de skolämnen, som äro av särskilt värde därför, att de sätta barnet i dess helhet, andligen och kropps-ligen, i verksamhet. — — — Övningen i kroppsligt arbete (inom det intensiva jordbruket-trädgårdsskötseln), ställd i förbindelse med teoretisk kunskapstillägnelse, bör vidga blicken för kroppsarbetets betydelse och värde."

Ungdomen och skogsvården

I nummer 18 från samma år, handlar det som "Ungdomen och skogsvården", och man återger en skildring ur Ungdomens skogsbok av länsjägmästaren O. A. Beer och seminarieläraren L. G. Sjöholm. 

Det handlar om de planteringsdagar som folkskolan fick lov anordna under ett läsår. Vi får läsa om hur en sådan planteringsdag kunde gå till: 

"Bakom de 20 hackarna ställa sig de 10 i andra avdelningen. Dessa ha fått frö, som hällts i s. k. såddkannor, vilka länets skogsvårdsstyrelse skickat med. Såddkannorna räcka ej till alla. Några pojkar stoppa därför ett par nävar frö i fickan. Dock få vi först se efter, om fickan är hel.

 Lova att icke slösa med fröet! Ty det är dyrt. Tallfröet kostar vissa år omkring 20 kr för 1 kg och granfröet 8 kr. Fröet blandas så, att för vanlig skogsmark tages 2/s gran och Vs tall, på sämre mark mera tall."

Som jämförelse kan nämnas att Ungdomens skogsbok kostade 1 kr och för ett lösnummer av Svensk Läraretidning fick man betala 10 öre. Så visst kan man förstå uppmaningen att inte slösa med fröet - och att man först skulle kontrollera att fickan var hel innan man stoppade i en hel näve med tallfrön där.

Trådgårdsbok för barn

I nr 11 1915 finner vi en bokrecension av Trädgårdsbok för barn eller Sven och Greta som trädgårdsmästare, skriven av Gustaf Lind, föreståndare för Kungliga Lantbruksakademiens trädgårdsskola. Huvudpersonerna i boken är Sven och Greta, barn till en fiskare. Familjen bor i en rödmålad stuga, som utöver ett potatisland, är omgiven enbart av maskrosor och ogräs. Barnen blir intresserade för trädgårdsskötsel och gör i ordning en täppa vid sitt hem, under rådgivning av en trädgårdsmästare. 

I bokens kapitel får man veta "huru täppan göres i ordning, gödsel anskaffas, komposten lägges, fruktträd och bärbuskar väljas och planteras samt skötas" och hur växterna sedan kan användas i hushållet (inlusive recept). Illustrationerna är tecknade av Gunnar Widmark, och visar hur arbetet med täppan går till. Recensenten skriver att bokens innehåll "förefaller att vara just vad som behöves för undervisningen vid folkskolorna i allmänhet" och bedömer att priset (1 kr) "med hänsyn till det rika innehållet få anses som mycket moderat".

 

Läs/ladda ner

Pdf: Svensk Läraretidning nr 11 1915. "Trädgårdsbok för barn eller Sven och Greta som trädgårdsmästare"

Pdf: Svensk Läraretidning nr 18 1915. "Ungdomen och skogsvården"

Pdf: Svensk Läraretidning nr 29 1915. "Trädgårdsskötseln i folkskolan"

Av: Maria Jonsson och Karin Sandberg, TAM-Arkiv