Svenska Bankmannaföreningen: de första åren

Marie Lexius

Svenska Bankmannaföreningen, som skulle komma att bli Finansförbundet, bildades år 1887 i Stockholm för att tillvarata bankanställdas intressen och för att verka som en kamratklubb. Under organisationens första år fungerade den mest som en herrklubb (kvinnliga bankanställda fick inte tillträde förrän år 1911).  Man ägnade sig åt föredrag, diskussioner och ”sällskaplig samvaro”. Exempelvis anordnades föreläsningar i nationalekonomi och demonstrationer av diverse moderna kontorsmaterial som räknemaskiner och sångframträdanden.

Det fanns också några aktuella sakfrågor som diskuterades redan det första verksamhetsåret. Flera banker hade problem med förskingring och många medlemmar ansåg att kontrollåtgärder borde genomföras till skydd för både banker och deras anställda. Föreningen tillsatte en 14 man stark kommitté hösten 1888 som utredde saken och tre år senare trycktes ”Svenska Bankmannaföreningens komiterades förslag till skärpta bestämmelser för vinnande kontroll öfver arbetet i de enskilda sedelutgifande bankerna och aktiebankerna”.  I publikationen rekommenderade man bland annat daglig siffergranskning av utbildade fackmän istället för tillfälliga revisioner.

En understödsfond för tillfällig understöd vid sjukdom (om inte banken betalde lön under sjukdomen), oförmögenhet till arbete eller tillfällig oförvållad arbetslöshet bildades också tidigt i föreningens historia. Även änkor och efterlämnade barn kunde få ekonomiskt stöd för utgifter vid begravning. Under en vårfest år 1888 samlades 52 kronor in som kom att utgöra grunden till fonden.

Föreningen engagerade sig även tidigt i pensionsfrågan. Föreningen genomförde även en utredning om bankanställdas pensioner år 1893-1896 vars syfte var att försöka förmå bankerna att avsätta medel till pensionsfonder. Förslaget ”Uttalande av Svenska Bankmannaföreningen angående pensionering af de enskilda bankernas och aktiebankernas tjenstemän och betjänte” skickades till samtliga privatbanker.

Svenska Bankmannaföreningen var från början stockholmsbaserad och år 1901 var endast 391 av drygt 1 400 banktjänstemän i landet medlemmar. Den 15:e december 1903 öppnades föreningens första egna lokal på Blasieholmsgatan 4 B i Stockholm.

Källor

TAM-Arkiv, Finansförbundet:

  • Kongressprotokoll (A1:1)
  •  Utredningar (F3b:1-5): Kontrollkommittén och pensioner
  •  Handlingar rörande historia och jubileer (F6c:6):Johansson, Annelie. 1987: Sveriges enda bankfack – Svenska bankmannaförbundet 100 år. En utställning på Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum (trycksak)

Dessa sidor är publicerade av TAM-Arkiv i syfte att tillgängliggöra de arkiv vi förvaltar för våra medlemmar och relaterade arkivdeponenter inom tjänstemanna- och akademikergrupperna och att bilda kunskap om deras historia och samhällsbetydelse.