Forskning och litteratur om Svenska Läkaresällskapet
Historik
Edling, C (red.) (2008): Svenska Läkaresällskapets historia. Svenska Läkaresällskapet 200 år. Sällskapets historia 1958-2008. Stockholm
Litteratur i urval
Bergstrand, H (1958): Svenska Läkaresällskapet 150 år: dess tillkomst och utveckling: en återblick. Lund
Bohm, E (1961): Okänd, godkänd och legitimerad. Svensk sjuksköterskeförenings första femtio år. Stockholm
Fåhreus, R (1944): Läkekonstens historia 1-3. Stockholm
Haeger, K (1988): Kirurgins historia. Göteborg
Hellberg, I (1990): Professionalisering och modernisering: en studie av nordiska akademiker i offentlig tjänst. Stockholm
Ihre, T (2012): Abraham Bäck: Mannen som reformerade den svenska sjukvården. Stockholm
Johannisson, K (1990): Medicinens öga: Sjukdom, medicin och samhälle – historiska erfarenheter. Stockholm
Kock, W (1955): Medicinhistoriens grunddrag. Halmstad
Lennmalm, F (1908): Svenska Läkaresällskapets historia 1808-1908. Stockholm
Nilsson, G (1947): Läkaresällskapets historia 1908-1938. Stockholm
Nyberg, G (2009): Doktor Carlander i praktiken. Stockholm
Pontén, J (1980): Gudar, präster och läkekonst. Södertälje
Rössner, S (red.) (1983): Svenska Läkaresällskapet 175 år. Utgiven under ledning av Svenska Läkaresällskapet. Stockholm
Sjöstrand, NO (2003): Ett sekel med läkaren i fokus. Läkarförbundet 1903-2003. Sveriges Läkarförbund. Värnamo
Stolt, C-M (1977): Kaos och kunskap. Medicinens historia till 2000. Studentlitteratur. Lund
Til at stwdera läkedom (2008): tio studier i svensk medicinhistoria. Lund
Öberg, L (1996): Barnmorskan och läkaren. Kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920. Stockholm
Svenska Läkaresällskapets historia
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en vetenskaplig organisation med syfte att främja forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvård. Organisationen verkar för deltagande i kongresser, utbildningar och certifieringar av utbildningar samt samverkar med flera internationella förbund.
Svenska Läkaresällskapet är en av Europas äldsta läkarorganisationer. Syftet vid grundandet 1808 var att förkovra läkarkåren med hjälp av till exempel utländsk litteratur och seminarier, men också att själva utge avhandlingar och tidskrifter för upplysning. Ambitionen var tidigt att involvera läkare från landsorten och utlandet, men också från andra discipliner.
Läs mer »I Svenska Läkaresällskapets arkiv
Valda arkivdokument
Några valda dokument ur arkivet ger en bild av Svenska Läkaresällskapets omfattande och varierande verksamhetsområden.
Remissyttrandet från 1968 angående Intersexuellas könstillhörighet känns aktuellt idag och kan förefalla framsynt för sin tid.
Sektioner och föreningar
Sektioner
(Årtalet efter sektionen anger när första arbetsordningen godkänts)
Allergiforskning 1946
Allmänmedicin 1969
Andrologi 2002
Anestesi- och intensivvård 1954
Arbets- och miljömedicin 1907
Audiologi 1990
Barn- och ungdomspsykiatri 1956
Barnkirurgi 1977
Beroendemedicin 1967
Cardiologi 1947
Dermatologi och venereologi 1958
Diabetologi 2005
Endokrinologi 1945
Fysiologi 1943
Gastroenterologi 1954
Geriatrik och gerontologi 1951
Handkirurgi i 981
Hematologi 1966
Idrottsmedicin 1952
Infektionssjukdomar 1954
Internmedicin 1941
Kirurgi 1907
Klinisk cytologi 1962
Klinisk fysiologi 1958
Klinisk immunologi 1983
Klinisk kemi 1956
Klinisk neurofysiologi 1964
Klinisk nutrition 1965
Lungmedicin 1940
Läkemedelslära 1907
Medicinens historia 1907
Medicinsk genetik 1969
Medicinsk informatik 1969
Medicinsk mikrobiologi 1907
Medicinsk psykologi 1964
Medicinsk radiofysik 1981
Medicinsk radiologi 1942
Medicinsk teknik och fysik 1956
Medicinsk undervisning 1969
Neurokirurgi 1970
Neurologi 1907
Njurmedicin 1967
Nuklearmedicin 1970
Obstetrik och gynekologi 1905
Odontostomatologi 1946
Oftalmologi 1923
Onkologi 1975
Ortopedi 1954
Oto-rhino-laryngologi, huvud- och halskirurgi 1907
Patologi 1943
Pediatrik 1912
Plastikkirurgi 1978
Psykiatri 1907
Rehabilitering och fysikalisk medicin 1920
Reumatologi 1946
Rättsmedicin 1976
Rättspsykiatri 1993
Smärtlindring 2002
Socialmedicin 1971
Thoraxkirurgi 1981
Trafikmedicin 1969
Transfusionsmedicin 1967
Transplantation 1987
Tropikmedicin 1984
Urologi 1957
Invalda lokala läkaresällskap och associerade föreningar
Göteborgs Läkaresällskap
Helsingborgs Läkaresällskap
Jönköpings Läkaresällskap
Karlskrona Läkareförening
Linköpings Läkaresällskap
Läkaresällskapet i Lund
Umeå Läkaresällskap
Upsala Läkareförening
Örebro Läkaresällskap
Arbetsgruppen för Cystisk Fibros
Svensk Epidemiologisk Förening
Svensk förening för glesbygdsmedicin
Svensk förening för medicinsk angiologi
Svensk förening för medicinsk ultraljudsdiagnostik
Svensk förening för medicinsk utvecklingsbiologi
Svensk förening för obesitasforskning
Svensk förening för ortopedisk medicin
Svensk förening för palliativ medicin
Svensk Katastrofmedicinsk förening
Svensk Läkareförening för Akupunktur
Svenska läkare mot kärnvapen
Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening
Svenska skolläkarföreningen
Uppgifterna är publicerade år 2008
Källa
Edling, C (red.) (2008): Svenska Läkaresällskapets historia. Svenska Läkaresällskapet 200 år. Sällskapets historia 1958-2008. Stockholm
Med källorna till SLS historia
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är sedan 1808 den svenska läkarkårens vetenskapliga organisation med syfte att främja forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvård. Källor till föreningens historia finns hos TAM-Arkiv samt Riksarkivet.

Svenska Läkaresällskapets historia
Svenska Läkaresällskapet är en av Europas äldsta läkarorganisationer. Syftet vid grundandet 1808 var att förkovra läkarkåren med hjälp av t ex utländsk litteratur och seminarier, men också att själva utge avhandlingar och tidskrifter för upplysning. Ambitionen var tidigt att involvera läkare från landsorten och utlandet, men också från andra discipliner. Under andra hälften av 1800-talet började priser och stipendier delas ut. I och med läkaryrkets alltmer drivna specialisering antogs en stadgeförändring 1906 då sektioner började bildas.
Högsta beslutande församling inom Svenska Läkaresällskapet, fullmäktige, inrättades 1969 och består av representanter för sektioner och lokala läkaresällskap som utses och möts en gång om året. SLS verksamhet leds av en styrelse, nämnden, inrättad 1874, som består av 17 av fullmäktige valda ledamöter. Enligt stadgarna från 1969 finns en inspektor för välgörenhetsfonderna och en generalsekreterare för Medicinska riksstämman. Det administrativa arbetet har en verkställande direktör. Kansliet är förlagt till läkaresällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Huset invigdes 1907 och är ritat av arkitekten Carl Westman.
Läkaresällskapet bestod 2012 av cirka 17 000 medlemmar i 67 sektioner, nio lokala läkarsällskap i landet samt ett antal associerade läkarföreningar knutna till SLS. Sektionerna utgörs av medlemmar med specialistkompetens och har historiskt alltid föreslagit nämnden remissvar, ansvarat för riksstämmans vetenskapliga program och arrangerat egna vetenskapliga möten. En forskningsdelegation bedömer de ansökningar om forskningsstöd som kommer till SLS varje år. Priskommittéer bedömer och föreslår nämnden mottagare av SLS olika priser. Delegationen för Läkaresällskapets riksstämma ansvarar för samordningen av det vetenskapliga programmet och det praktiska arbetet i samband med den årligen återkommande riksstämman. Utbildningsdelegationen diskuterar och agerar i frågor som har med läkares fortbildning och specialistutbildning att göra.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) verkar för deltagande i kongresser, utbildningar och certifieringar av utbildningar samt samverkar med flera internationella förbund. Den ansvarar med stöd av en rad sektioner uppdelade efter läkarvetenskapliga grenar, för svenska läkares fortbildning. Den delar årligen ut över 20 miljoner kr till medicinsk forskning och arrangerar varje år den medicinska riksstämman. SLS är tillsammans Läkareförbundet en flitigt utnyttjad remissinstans.
Svenska Läkaresällskapets handlingar på TAM-arkiv domineras av handlingar genererade i kansliet. SLS äldre arkiv samt några sektioner finns på Riksarkivet. På TAM-Arkiv finns tre sektionsarkiv deponerade: Svensk Gastroenterologisk förening, Svensk förening för Otorhinolarynologi och Svenska Infektionsläkarföreningen samt handlingar från ytterligare två. Specialistföreningarnas arkivbildning sker lokalt.
Magnus Berencreutz, 2012
Källa
Edling, C (red.) (2008): Svenska Läkaresällskapets historia. Svenska Läkaresällskapet 200 år. Sällskapets historia 1958-2008. Stockholm
Svenska Läkaresällskapet. Profilbild.
Svenska Läkaresällskapets lokaler på Klara Östra Kyrkogata 10, ca 1910.