Viktor von Zeipel

Viktor von Zeipel var kamrer i Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Stockholm och Svenska Bankmannaföreningens ordförande åren 1904-1906. Tillsammans med Nils Halldau, föreningens ordförande år 1921 till 1947, stöpte han om föreningen till en facklig organisation under 1920-talet och 30-talets första hälft.

I Finansförbundets arkiv

Fotografier


Sundsvalls Enskilda Bank Huvudkontoret 1921.

Forskning och litteratur

Avhandlingar

På Lunds Universitet, Ekonomisk Historiska institutionen, pågår forskning som använder sig av TAM-Arkivs material som källa. Tobias Karlsson har granskat sedvaneutredningen som genomfördes av Finansförbundet från år 1938 till 1943. Sedvaneutredningen syftade till att kartlägga både arbetsvillkoren och pensionsvillkor för bankanställda.  

Finansförbundet och jämlikheten

Kvinnor som banktjänstemän

Under 1800-talet och 1900-talets första hälft var banktjänstemannayrket mansdominerat. Under 1910-talet började det moderna bankväsendet ta form och kvinnornas andel av bankanställda ökade från att ha varit 20 procent till omkring 30 procent i slutet av 1930-talet. Sedan 1960-talet utgör de en majoritet i bankmannakåren. Ungefär samtidigt som allt fler kvinnor blev banktjänstemän genomgick flera andra yrkeskårer en motsvarande process; fler kvinnor blev också lärare, kontorister, apotekare och läkare.

Förhandlingsrätten, Svenska Bankmannaföreningen och Daco

Arbetarnas förhandlingsrätt blev formellt erkänd av Svenska arbetsgivareföreningen år 1905. Motsvarande krav på förhandlingsrätt framfördes också av Allmänna Verkmästereförbundet och av Statstjänstemännen under åren 1919-1920, men Svenska Bankmannaföreningen intog en särställning på grund av sina initiativ och aktivitet både för att driva kravet på förhandlingsrätt och för att främja tjänstemannaintressena.

Mot facklig verksamhet

År 1918 inkom en motion till Svenska Banktjänstemannaföreningens styrelse från Skaraborgs läns representanter som föreslog att föreningen skulle inrätta en skiljenämnd. Till skiljenämnden skull föreningens medlemmar kunna vända sig i tvistefrågor med arbetsgivaren. Motionen behandlades på följande representantskap och utlöste en första diskussion som satt avtryck i föreningens protokoller om föreningen skulle ha en mer facklig inriktning eller inte.

Mellankrigstid: bankyrket i förvandling

Från första världskriget till och med 1930-talet var en tid av stark expansion för tjänstesektorn i Sverige.  Arbetsdelning och specialisering ökade samtidigt och arbetsförhållandena på många kontor kom mer att påminna om industriarbetarnas. Mekanisering och standardisering av delar av arbetet blev mer och mer vanligt, inte bara i banksektorn. Genom den tekniska utvecklingen kunde kvalificerad personal ersättas med av mindre kunnig personal – ofta kvinnor.

Ett nytt program år 1911

År 1908 bildades på Viktor von Zeipels initiativ en kommitté för ”utredning af frågor rörande föreningens framtida program”. Viktor von Zeipel hade varit föreningens ordförande år 1904-1906 och skulle komma att bli föreningens första ombudsman. Kommittén tog bland annat frågan om bildandet av filialföreningar upp.  Frågeformulär skickades ut till banktjänstemän i hela landet. Bland de banktjänstemän som svarade hade frågan om en egen tidskrift högsta prioritet och i januari år 1911 kom också första numret av Svenska Banktjänstemännens tidskrift ut. 

Svenska Bankmannaföreningen: de första åren

Svenska Bankmannaföreningen, som skulle komma att bli Finansförbundet, bildades år 1887 i Stockholm för att tillvarata bankanställdas intressen och för att verka som en kamratklubb. Under organisationens första år fungerade den mest som en herrklubb (kvinnliga bankanställda fick inte tillträde förrän år 1911).  Man ägnade sig åt föredrag, diskussioner och ”sällskaplig samvaro”. Exempelvis anordnades föreläsningar i nationalekonomi och demonstrationer av diverse moderna kontorsmaterial som räknemaskiner och sångframträdanden.

Sidor

Subscribe to Finansförbundet